Svea hovrätt fastställde i december 2009 Uppsala tingsrätts dom där Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fälldes för olaglig könsdiskriminering. Detta sedan 44 kvinnor gjort gemensam sak och stämt SLU sedan universitet år efter år gett manliga sökande förtur vid antagningen till veterinärprogrammet.  Nu  måste SLU betala skadestånd till kvinnorna med drygt 1,5 miljoner kronor (35 000 kr vardera).

Varje år söker över tusen personer till landets enda veterinärutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, SLU. För sökande med folkhögskolebakgrund är konkurrensen stenhård. Antalet sökande med högsta betyg är långt fler än antalet studieplatser. Traditionellt har veterinäryrket varit kraftigt mansdominerat. Men idag läser fler kvinnor än män till veterinärer.

För att försöka få in fler manliga studenter har SLU använt sig av positiv särbehandling. Det har i praktiken inneburit att manliga sökande getts företräde framför kvinnliga, när det funnits fler sökande med högsta betyg än lediga platser. För sökande med folkhögskolebetyg - som kvinnorna i det här fallet - har det fått mycket långtgående konsekvenser: under åren 2006 och 2007 gick samtliga platser till män och kvinnorna hamnade helt utanför.

– Alla vi som driver fallet har läst mellan ett och tre år på folkhögskola för att skaffa oss tillräckliga betyg för att komma in. Men i praktiken har vi varit chanslösa, kommenterar Olivia Rozum, som är en av initiativtagarna bakom rättsprocessen.

Liknande rättsfall

Centrum för rättvisa har tidigare varit ombud i fall som har gällt kvotering. I lagens mening innebär kvotering att man på förhand förbehåller platser åt en viss grupp, och därmed även låter sökande med sämre meriter men med ”rätt” bakgrund gå före sökande som har bättre meriter men ”fel” bakgrund.

 

2006 fällde Högsta domstolen Uppsala universitetet för olaglig diskriminering när 30 platser på juristutbildningen hade vikts åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. De studenter som nekades plats hade bättre betyg än de som kvoterades in. Året därpå fälldes universiteten i Örebro och Karlstad efter att ha nekat plats åt kvinnor som fick stå tillbaka för sämre meriterade män. Genom dessa fall upphörde positiv särbehandling vid olika meriter – kvotering – i högskolan.

 

– SLU-fallet är ett pilotfall. Det är första gången som en domstol prövar vad som gäller vid lika meriter, konstaterar Gunnar Strömmer, jurist och verkställande ledamot vid Centrum för rättvisa.

Systematisk könsdiskriminering enligt studie

Samtidigt visar en granskning som Centrum för rättvisa har gjort inför terminsstarten hösten 2008 att könsdiskriminerande antagningsregler har satts i system. Två tredjedelar av landets högskolor har tillämpat positiv särbehandling. 7 901 fall av diskriminering har skett under de senaste tre åren. I nio fall av tio är det kvinnor som drabbas.

 

– Jämställdheten minskar när man använder diskriminerande metoder. Dessutom sänder det en felaktig signal till unga människor, nämligen att det inte lönar sig att anstränga sig i grundskolan eftersom det i slutändan blir ens kön som avgör vem som kommer in på högskolan, avslutar Gunnar Strömmer.

 

Därför är positiv särbehandling fel och olagligt

Det kan vara legitimt att sträva efter en jämnare könsbalans på olika utbildningar. Men lika klart är att de metoder som man använder sig av för att nå detta mål inte får vara olagliga eller kränkande mot enskilda.

 

Positiv särbehandling är kränkande mot dem som missgynnas på grund av sitt kön. Dessutom kan man ifrågasätta effektiviteten: De grundläggande orsakerna till att kvinnor i högre grad än män kommer in på olika högskoleutbildningar är att färre män söker till högskolan och att kvinnor generellt sett har bättre betyg från gymnasiet. Inget av dessa grundproblem adresseras genom positiv särbehandling i samband med antagningen till olika utbildningar.

I lagen om likabehandling av studenter i högskolan (numera diskrimineringslagen) finns det ett diskrimineringsförbud som säger att det är förbjudet att missgynna sökande till högskolan på grund av t.ex. kön eller etnisk bakgrund. Uppsala tingsrätt slog fast i sin dom att det var olaglig könsdiskriminering att ge förtur till manliga sökande trots att syftet var att försöka uppnå en jämnare könsbalans.

Underkänns av hovrätten
En enig hovrätt fastställer tingsrättens dom från mars i år. Som hovrätten konstaterar är huvudregeln att könsdiskriminering är förbjuden, och det finns endast ett begränsat utrymme att göra undantag.

Hovrätten menar att det är tveksamt om det över huvud taget kan vara tillåtet med sådana urvalsmetoder som SLU har använt. Under alla förhållanden menar hovrätten att den diskriminering som de 44 kvinnorna har drabbats av inte står i rimlig proportion till den begränsade effekt som gynnandet av män har haft för könsfördelningen på utbildningen och arbetsmarknaden.

- Detta fall har visat hur orättvist och olämpligt det är att låta kön avgöra vem som får en studieplats. Nu har både hovrätten och tingsrätten dessutom kommit fram till att det är olagligt. Det är därför en principiellt viktigt dom som får effekter för alla som planerar att söka till högskolor och universitet i framtiden, avslutar Clarence Crafoord.