Justitiekanslern, JK, gav idag beskedet att man inte överklagar hovrättens dom i SLU-fallet. Det betyder ett slut på processen mot universitetet som blir skyldigt att betala ut skadestånd om 35 000 kr till var och en av de 44 diskriminerade kvinnorna.

Ladda ner domen här >>

- Det är glädjande eftersom det innebär att kvinnorna får upprättelse i form av skadestånd. Det är också rimligt eftersom universitetet redan har fällts av två enhälliga domstolar. Utgången skulle sannolikt bli densamma i Högsta domstolen, säger Clarence Crafoord som är kvinnornas ombud tillsammans med Gunnar Strömmer.

Fallet gäller 44 kvinnor som har stämt SLU i en grupptalan sedan män fått förtur till veterinärutbildningen 2006 och 2007. Genom ett så kallat ”viktat lotteri” gavs män upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats. Samtliga 44 kvinnor hade sökt veterinärutbildningen med högsta betyg från folkhögskola. Men som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.

Bakgrunden är att fler kvinnor än män läser till veterinär, och på senare år har det även slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke – sedan några år är kvinnorna i majoritet.

Underkändes av tingsrätten och hovrätten
En enig hovrätt fastställde i december förra året tingsrättens dom från i mars samma år. Som hovrätten konstaterar är huvudregeln att könsdiskriminering är förbjuden, och det finns endast ett begränsat utrymme att göra undantag.

Hovrätten menar att det är tveksamt om det över huvud taget kan vara tillåtet med sådana urvalsmetoder som SLU har använt. Under alla förhållanden menar hovrätten att den diskriminering som de 44 kvinnorna har drabbats av inte står i rimlig proportion till den begränsade effekt som gynnandet av män har haft för könsfördelningen på utbildningen och arbetsmarknaden.

Tusentals drabbas varje år
SLU-fallet är ett pilotmål. Granskningar som Centrum för rättvisa har gjort av underlag från Verket från högskoleservice, VHS, visar att det bara under 2009 förekom över 5 000 liknande fall av könsdiskriminering i högskolan – och i 95 procent av fallen är det kvinnor som har drabbats.

Vissa universitet och högskolor har reagerat genom att självmant ta bort denna sorts antagningsregler. Till exempel meddelade Uppsala universitet i december förra året att man i fortsättningen ska låta lotten avgöra vem som får en plats när sökande har lika meriter, inte kön. Så sent som i förra veckan meddelade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz att man tar bort paragrafen i högskoleförordningen som tillåter positiv särbehandling vid antagningen för att jämna ut könsfördelningen.

- När JK överklagade och begärde prövningstillstånd i hovrätten menade JK att varken Högsta domstolen eller EU-domstolen hade prövat frågan på ett tillräckligt klargörande sätt. Att JK nu nio månader senare ger upp den här processen får man se som en konsekvens av att utgången sannolikt skulle ha blivit densamma i Högsta domstolen och mot bakgrund av att landets högskolor och universitet själva inser att könsdiskriminerande antagningsregler inte är någon bra idé, avslutar Clarence Crafoord.

Staten ger upp: Hovrättens fällande dom står fast